Jag häpnar över Liptons smarthet i det mesta. Han är ju trots allt bara 4,5 månad och liten valp fortfarande.
Dels hämtar han numera saker som man pekar på och idag upptäckte jag att han lärt sig att hans favvoleksak kallas "kaninen". Jag sa åt honom att hämta kaninen (utan att peka på den) och han tvekade inte. Raka vägen mot sin mjukiskanin gick han och hämtade den till mig. Jag trodde att det var en tillfällighet och testade igen lite senare. Samma sak hände. Lipton såg sig omkring, fick syn på kaninen och hämtade den till mig. Jag testade om flera gånger under dagen och kvällen och inte är det någon tillfällighet. Han vet ordet för sin kanin och jag tror inte att vi har nämnt det så många gånger.
Vi har fortfarande problem med att han biter i våra byxben när vi går hemåt efter promenaderna. Det är att han vill busa, det vet jag, men känner ändå att vi måste få ur honom just det beteendet. Han är inte det minsta intresserad av att stanna till och busa en stund under promenaden. Däremot är han bra på att ha kontakt.
Jag har helt enkelt tagit med en kampleksak och förekommer honom innan han börjar dra i byxbenen. Då är det i alla fall jag som bestämmer när vi ska busa och det har fungerat bra hittills. Han låter mina byxben vara (men försöker ändå fortfarande få tag i kopplet). Vi fortsätter träna på det här. Träna, träna, träna :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar