I morse, när vi körde "vår" tjej till stallet, gick vi ner på leråkrarna och lät Lipton springa av sig. Det är första gången han får springa lös på så enormt stora ytor och han utnyttjade det verkligen. Vilken otrolig fart han hade och han tog ut svängarna ordentligt men kom genast tillbaks på inkallning. Det var en härlig känsla att se honom springa så fri, som om han var i sitt rätta element, och vi åkte hem med en väldigt nöjd, men också en väldig lerig, hund.
Vi kommer att göra om det, så fort vi har möjlighet. Den fart han hade ute på åkrarna hinner han aldrig få upp på vår tomt och han behöver verkligen detta. Det är nästan så att man har dåligt samvete för att han aldrig har fått springa så "fritt" tidigare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar